Godmorgon godmorgon allihopa, Ligger just nu i soffan & chattar med Dilan. Ska nog alldeles straxt gå duscha, noppa mig, platta håret & sånt, Men måste vänta tills alla har vaknat, Fett orättvist ju. Men men, Igår gick jag och la mig runt halv 4, Satt uppe & snackade med min farbrors fru sedan lämna jag henne & gick och la mig, Hahahah fett taskig jag känner mig.



Bjuder på den bitches :*

Iallafall, känner att jag måste skriva av mig lite.
Sitter & tänker på tiderna då det var du & jag, Du var min syster, Min andra halva. Jag älskade dig mest.
Jag levde för dig, Skratta pga dig, Var ledsen pga dig, Du var mina känslor, Min värld.
Gjorde allt för att se dig glad, För att se dig le. För det skulle göra hela min dag, Att bara få se dig le.
Men som i alla vänskapsförhållande så kommer alltid någon emellan, Vilket hände oss. Någon kom emellan.
Det var mitt fel, jag lät det hända. Jag visste vad som skulle ske, Att vi skulle tappa varandra på ett eller annat sätt, Men jag var för dum, Jag gjorde inget åt det. Istället fick jag se hela min värld rasa samman, Fick se dig gråta.
Bara tanken på att veta att jag en gång fått dig att gråta, Det svider, Innuti. Jag tappa förståndet, Jag blev en annan människa. Allt gick ut på mina andra vänner, Men värst av allt.. Min mamma fick se mig ledsen & nervös.
Jag har alltid lovat mig själv att visa mig stark framför min mamma, Men du.. Du fick mig att bli så svag, Vilket ingen annan har gjort. Det har gått månader, Snart ett år. Men det känns som om det vore igår. Jag vet att såret har läkt, Men ärret..Det stannar kvar för alltid. Jag kommer nog aldrig kunna sluta tänka på dig. Dagen vi lämna varandra.. Det kändes som att jag förlorat en syster, Kändes som att någon väldigt väldigt nära hade dött.